...eller rättare sagt William går ! Ett sådant där ögonblick som man sparar undan i ett speciellt fack i minnet. Jag och Zandra satte oss på golvet och lät/tvingade honom gå emellan oss, fram och tillbaka. Äntligen! Han har legat efter kompisarna i "mammagruppen" på det planet ett tag nu, men förhoppningsvis vågar han gå av sig själv snart också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar